Which Way? - Del3 "Really?"

Harry tittar upp på mig.
"Could you do me a favor?"
Jag tittar på hans klara ögon och försöker förstå vad dom menar, men misslyckas.
"Harry, what?" svarar jag dumt.
"Could you do me a favor?" upprepar han sig och drar fingrarna genom det yviga håret.
"Okay, I guess. But i thought it was something special?"
Jag försöker förstå mig på honom.
"Well it kind of is." svarar han osäkert. 
"So?" jag låter mer torr än menat och sträcker på ryggen i väntan på vad det nu är han vill jag ska göra.
"I'm having dinner with the lads tonight. All the girlfriends will be there and Niall are having a friend from Ireland." han tar en kort paus, "And i just wondered if you would want to follow me as my company?"
Inombords suckar jag. Delvis för att Harry fått mig att tro att det hänt något allvarligt och delvis för att det lika gärna kunde varit en rik brud från Hollywood som kunnat följa med på middagen.
"Okay." svarar jag lågmält och Harry hör att jag är besviken. För han frågar vad som pågår och när berättar vad jag nyss tänkt skakar han på huvudet.
"No, Carrie. I want you to be my company." när han betonar you känns det sädär äkta och jag kan inte med att le. "It would be an honor to have you there. I've been missing you."
Med dom orden vet jag att jag kommer. 
 
 Louis slänger en tveksam blick på mig innan han sträcker fram sin hand till Carrie och hälsar henne välkommen.
Carrie får upprepa sitt namn många gånger innan vi alla kan sjunka ner vid var sin stol kring det stora bordet. 
Jag drar vänligt ut en stol till Carrie och efter jag satt mig bredvid henne smiter Louis ner på min andra sida.
"Really?" väser han i mitt öra.
"Yes Louis, yes." svarar jag lika tyst och rätar upp mig.
Maten doftar ljuvligt och Niall och hans irländska kompis hugger in i middagen lika glupskt.
Perrie tittar upp från sin tallrik med kycklingsallad och drar en lila färgad hårslinga ur ögonen.
"So how did you and Harry met?" hennes bländande leende ler mot mig och Carrie.
"Oh, we are just friends. Old friends." svarar Carrie direkt och ler tillbaka. 
"Oh, i thought you?" Perrie tittar först frågande på mig och sedan på Zayn som lägger en hand på hennes axel och skakar nätt på huvudet.
"How long have you been friends?" bryter Elenour av och riktar sig mot Carrie.
"Since we were tiny little kids." ler Carrie, "but it was three years ago we met last time." 
Hon låter inte lika glad när hon säger det där sista, men Carrie är bra på att le och svår att genomskåda.
 
Middagen fortsätter. Det är mysigt och glatt, tjejerna hittar varandra snabbt. Dom pratar om allt och ingen kring bordet, varken Carrie eller dom andra, tycks tänka på att Carrie aldrig träffat någon annan än mig förut. 
Efter desserten lutar sig alla tillbaka. Efter mycket mat och mycket prat ser alla lagom trötta ut. Louis lägger armen över Els axlar och ger henne en puss på kinden. Danielle kikar över sin axel för att kolla på klockan.
"I think it's good time to go now." hon tittar frågande på Liam som nickar trött till svar. 
Dani sluter sin hand i Liams och snart reser dom sig upp.
Klockan är mycket och efter att alla hälsat Liam och Danielle hej då drar sig dom andra snart iväg och kvar sitter jag och Carrie.
"Maybe we should leave."
Carrie ser trött ut och nickar medans hon reser sig upp. Hon drar på sig sin vårkappa och puttar in stolen. Tillsammans går vi sedan ut i den svala vårkvällen.
"How will you get home?" frågar jag och Carrie nickar längs trottoaren.
"Bus."
"It takes more than an hour." svarar jag, "I drive you." jag låser upp bilen och öppnar passagerar dörren till Carrie som försiktigt hoppar in.
När bilen startar och gasar fram längs den breda asfaltsvägen tittar Carrie på mig.
"Thank you so much Harry."
"For what?" svarar jag och slänger en snabb blick på Carrie innan jag fortsätter följa vägen.
"Driving me, having me with you at the dinner. For beeing you."
Jag ler, Carrie också, när bilen tar oss bort från centrala London. 
 
 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ganska kort kapitel. Nästa blir längre. 4+ kommentarer för nästa? Jag blir jätteglad! :)
Varför viskar Louis det där i Harrys öra? 


Melinda

men så jädra bra! mer! <3

2012-12-09 / 00:17:33
BLOGG: http://onediirectionnff.blogg.se/
Louise

Gaaaaash såååå bra!

2012-12-09 / 13:44:54
Amanda :)

Mer! :D

2012-12-09 / 23:47:26
BLOGG: http://Onerightdirection.blo.gg

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback