Hummingbird - Tenth Chapter "Hey Cleaner!"
Luften i den kvava studion slår emot mig och jag orkar inte bry mig om dom blickar som genast klistras på mig. Mitt mål är självklart och jag klampar fram till disken där en man i trettioårs åldern står lutad.
"Hi, is there a lady named Winter working here?" min fråga är framfusig och ganska otacksam, men mannen bakom disken verkar inte bry sig utan tittar bara på mig.
"Yes," svarar han sedan, "how come?"
"She told me about this studio and I would like to ask you if there's any free jobs this week?" otåligt börjar jag slå med foten i golvet.
"Well, twe are always inneed of cleaning personal. Does that sound exciting?" jag trycker undan den tatuerade mannens sarkasm och nickar sedan.
Det är tidigt på morgonen och jag gnuggar tröttheten ur ögonen innan jag trycker upp dörrarna till den lilla tatueringsstudion.
"Hey! Little star, I thought you'd never show up!" mannen som gett mig jobbet spyr sina sarkastiska ord över mig och en tatuerare som just passerat flinar till.
"Why wouldn't I? What am I suppose to do?" min tillfälliga chef gör min fråga snart till handling när han trycker en plasthink med mopp och plasthandskar i famnen. Med ett flin och ordern att jag ska städa personalens toalett lämnar han mig igen.
Inne på toaletten luktar det illa. Golvet är smutsigt av våta skosulor som slabbat runt. Jag suckar och börjar städa. Nyfiken, orolig och frustrerad äver Winter har jag bara mig själv att skylla att jag står och svabbar golvet på en sunkig toalett i en kvalmig tatueringsstudio. Och Winter verkar inte ens jobba idag. Jag släpper moppen och sjunker ner på toalettstolen. Matt faller mina lockar ner i mitt ansikte när jag hör ljud från starka fötter och en bullrig röst eka utanför den stängda, bleka toalettdörren.
"I don't know what to do about it!" jag föreställer mig en grov man bakom den hårda rösten och spetsar medvetet öronen.
"The chick's just taking place!" ännu en bullrig röst.
"Nah, well. If it wouldn't be for all the rumors Ash created around her I would let her leave." jag har tassat mig närmre dörren och står nu med örat lutat mot det kalla materialet.
"I don't think all of it are rumors though."
"Really?" mannen tycks grubbla en kort sekund, "Maybe you're right. Identity usually don't change that qick, and far." så plötsligt ryter en tredje röst att de båda som nyss pratat borde släpa sina sega skallar ut i studion.
Jag låter tystnaden domna av innan jag trycker ner handtaget. Svänger runt dörren och krockar med en tunn gestalt.En gestalt som förvånat tittar upp på mig och jag vet att hon känner igen mitt ansikte.
"Ha, Harr?" hon stakar sig och pekar ogenerat ut mig, "Well, hello." får hon sedan ur sig. Vi står och tittar på varandra några stumma sekunder. Jag försöker hitta mig en flyktväg, men mina fötter står som fastfrusna i golvet.
"I don't think I did present myself to you last time." hon sträcker fram en hand med kolsvarta naglar och jag skakar avvarande om den.
"I'm Harry." raspar min röst och jag försöker påminna mig själv om varför jag ens presenterar mig. Därför att det vore misstänksamt annars och för att en artig liten pojke sträcker på ryggen inom mig.
"I'm Wint..." hon avbryts abrupt när en grov man sliter det skynke som skiljer studion från resten, åt sidan.
Utan ett ord snurrar Winter runt och försvinner bort genom skynket bredvid den kraftiga mannen som pekar med ett knotigt finger på toaletten bredvid mig.
"Hey cleaner! Do your work instead of talking with my girl!" morrar han innan han försvinner bakom skynket. Han tycks inte ens notera att jag vanligtvis inte vistas i denna studio överhuvud taget.
Jag smäller ihop mina tänder och formar ett bittert sträck med läpparna. My girl, det sprakar i mig. Min kropp står som förstelnad en stund medan mina känslor brinner i mig. My girl.
"How dare he." fräser jag utan att ens själv veta riktigt vem jag syftar på.
En knackning, två till. Ännu en. Slappt reser jag mig upp ur den prydliga soffan i vardagsrummet för att öppna.
Jag vrider om låset och trycker ner handtaget för att möta Harry med sammanbitet ansikte storma in i hallen. Hur han vet att jag är i mina föräldrars hus just idag för att passa katterna har jag ingen aning om. Men jag bestämmer mig för att inte ifrågasätta det, utan öppnar munnen för att ställa en annan fråga.
Jag vrider om låset och trycker ner handtaget för att möta Harry med sammanbitet ansikte storma in i hallen. Hur han vet att jag är i mina föräldrars hus just idag för att passa katterna har jag ingen aning om. Men jag bestämmer mig för att inte ifrågasätta det, utan öppnar munnen för att ställa en annan fråga.
"What's going on Harry?" jag stänger igen dörren bakom Harry och tittar förvånat på honom. Han står på andra sidan den lilla hallen med flåsande andetag som om han sprungit hit.
"Have you seen this girl Louis been' hanging with?" orden sprutar ur hans mun och jag fortsätter stirra på honom.
"Well Harry, Louis has gone threw a tough time you know. And Harry..."
"What? How?" Harrys ögon börjar lysa av frustration och han viftar med händerna i luften, "Am I the only one who cares about all these things going on around Louis?!" han trycker sin hand mot pannan och börjar trampa fram och tillbaka.
"Harry..." försöker jag, men mina försök till lugnande tycks rensas bort likt mardrömmar genom en drömfångare för Harry fortsätter trampa runt och nadas med stressade andetag.
"I'm freaking out!" skriker han och plötsligt tycks frustrationen omvandlas till panik. Han börjar andas hastigare och ökar takten på sina stampande steg. Snart börjar han hyperventilera och jag hinner knappt fånga upp honom innan han svimmar och faller mot marken.
Hans kropp väger tungt i mina armar och jag sänker försiktigt ner honom på golvet. Jag försöker hålla mig lugn när jag drar ut en pall vid ett av hallens hörn för att placera den under Harrys vader för att hålla benen uppe.Jag tar ett tag om Harrys axlar och skakar lätt om honom. Utan att släppa Harry blicken ringer jag upp Louis som säger att han kommer om fem. Jag släpper ifrån mig mobilen och tittar oroligt på Harrys stilla kropp plötsligt rycker till och hjärtat skräckslaget börjar dundra i mig.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tusen förlåt för denna långa försening! Hoppas ni fortfarande är kvar. ;)
Lite spänning hoppas jag ni gillar, hur går det med Harry? Kommer Louis?
5+ kommentarer för nästa. :)
Julia
MEEEERA :DDD
Melinda
meeeeeeeeeeeeeer :D :D :D :D :D
Alva
Mer! Så spännande det är! ;)
Anonym
Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer!!!
Amy
Moreeeeeeeeeeee
Louise
Meeeeeer!!
Trackback