Hummingbird - Twelfth Chapter "On My Way"

"I can't find Louis!" ropar Eleanor. Hennes skärrade ord ekar i mina öron.
"I'm coming." jag försöker hålla mig sansad. Men tanken på att ännu en gång få hitta en avsvimmad Louis vid en undangömd gränd skrämmer mig. Hjärtat börjar dunka i mig. Stress rinner igenom min kropp och jag får koncentrera mig på mina andetag när jag slänger mig in i bilen, vride om nyckeln och bränner iväg.
Jag möter upp Eleanor utanför Louis villa. Hennes oroliga blick börjar flacka när en tår rinner ner för hennes kind.
"What's going on Harry?" frågar hon uppgivet och skakar lätt på huvudet. Fler tårar ligger på lur och jag ser på henne hur hon försöker bita ihop. Jag låter mina armar omfamna henne i en trygg kram.
"We will solve it El, we will find him."  jag försöker låta så övertygande som möjligt. Men innerst inne tvivlar jag. Allt har vänt om, Louis har vänt om och att han varit så säker när vi stått som frågetecken oroar mig. Hur?
Snart tar vi in mot huset. Eleanor tar upp sin nyckel och öppnar upp. Huset ekar tomt. Hans skor och jacka är borta vilket måste betyda att han inte varit hemom.
Jag drar av vana av mig skorna och lutar mig sedan mot en av hall väggarna.
"And you've called his phone?" försäkrar jag.
"His phone here, his mobile, his parents, the boys." suckar hon.
Winter dyker direkt upp i mitt huvud. Men vi vet inte hennes address. Vet inte hennes nummer. Egentligen vet vi inget om henne.
Jag skakar på huvudet och suckar även jag. Då det slår mig, en sak vet vi. Var hon jobbar.
"I know where to go!" utbrister jag när jag skjuter ut mig själv från väggen och drar på mig skorna.
"Harry?" ropar Eleanor förbryllat när jag flyger ut genom dörren.
"Stay here!" slänger jag över axeln innan jag hoppar in i bilen och styr mot den lilla tatuerings studion några minuter bort. Jag fingrar otåligt på ratten. Kom igen.
 
När Harrys bil lämnat mitt synfält stänger jag dörren. Oro och ovisshet kryper i kroppen på mig. Jag börjar vanka runt i huset. Jag kan inte räkna hur många gånger jag vänt över golvet innan jag bestämmer mig för att försöka sansa mig. Jag tar ett djupt andetag och börjar läsa titlarna på alla de bokryggar som står radade i den lilla bokhyllan bredvid köksingången. Jag väljer en bok med titlen 'Someones' i hopp om att kunna förbida tiden.
Jag drar ut boken från sin plats i hyllan när ett litet bröv singlar ner mot golvet. Jag plockar upp det. Kollar den osignerade fram och baksidan innan jag viker upp pappret.
 
Harry, I swear on my own life you're the world, you're the best and you are everything. I'm sorry for all this, but I can't walk the paths I used to. Not now. I'm a different person now, the new Louis will suck, but he wont leave, cause he is the the one to live the future days. He will be horrible, but I hope you can cope with him.
 
Min blick flyger över pappret igen. Orden är så ärliga, så sårbara och intryckta bakom en bok. Den senaste tiden passerar förbi i mitt huvud. Så mycket har hänt, så mycket med Louis utan att jag insett det. Allting skulle ju bli bra efter olyckan. Vi fick förklarat att de fysiska skadorna inte var något att oroa sig över, men vi frågade aldrig om den psykiska hälsan. Vi tog för givet att det skulle lösa sig. Så fel vi hade.
Jag viker ihop pappret igen och håller det tryggt i mina händer. Mina fötter styrs över golvet och jag sjunker ihop på en stol i köket. Jag håller hårt om det sköra pappret och ber att Harry hittat Louis, och att allting är bra.
 
Jag kastar mig in i den lilla studion och går rakt på sak när jag slänger ur min fråga till den som står bakom disken.
"Where does Winter live?" jag borrar ögonen i den ganska unga mannen jag aldrig sett förut. Han tittar förvånat på mig och ser ut som ett tanigt frågetecken i jämförelse med dom tatuerade björnar som vanligtvis brukade stå bakom disken i den lilla studion.
Jag upprepar frågan och spänner rösten ytterligare.
"She's not working here anymore." när jag tillslut får svar på frågan kommer det från samma kraftiga man som gett mig ett jobb här. Hans grova gestalt tornar sig framför mig.
"Either do you." hans kraftiga käkar är hårt samanbitna.
"Just tell me her address." jag sträcker på mig men är fortfarande huvudet kortare.
"Why?" bullrar han tillbaka.
"Cause I need her! It's an emergency!" utbrister jag. Hade det inte varit för att jag var en liten vante mot den kraftiga mannen hade jag placerat mina händer på hans bröstkorg och tryckt honom bakåt tills han träffat väggen.
"She is moving. Leaving today acctually, South Airport. Finally." jag hinner inte bry mig om det sista ord och vad det ska betyda för sekunden senare sitter jag i bilen ännu en gång med full gas längs vägen. På jakt efter svar, igen. Min bästavän är borta och jag är påväg att leta upp en kvinna jag inte känner för att få tillbaka en av dom som betyder mest i mitt liv.
 
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Detta kan vara näst-sista kapitlet! Blir 1-2 till.
Kommer allting lösa sig? Hittar Harry Winter?
 
Grymma ni! Ni anar inte hur glad jag blir för alla fina kommentarer! Jag ska verkligen göra allt för dom sista kapitlen, ni får mig taggad!
 
4+ kommentarer för nästa. :)


Hanna

Älskar den här ff:en.Sjukt bra skrivet! Meeer :)

2013-03-10 / 15:14:01
Julia

MEEEEERA :Dx

2013-03-10 / 15:17:31
Alva

Mer snälla! Så jäkla bra är det!! :):D

2013-03-10 / 17:15:54
BLOGG: http://alvataxen.se
Anonym

Mer snälla! Så jäkla bra är det!! :):D

2013-03-10 / 17:16:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback